Den svenska husmanskosten.

När jag som 17-årning beger mig från den trygga skånska myllan till huvudstaden för att lära mig mer om kokkonsten hamnade jag under 4 år på Operakällaren, denna gastronomins högborg i Sverige. Av allt jag lärde mig där under dessa fyra år är det kunskapen om det svenska husmanskosten som satt starkast spår och ständigt gjort sig påmind under min gastronomiska vandring fram till idag.

Varje dag tillagade vi tre, om inte fler, olika svenska husmanskosträtter varje dag, var av en alltid var soppa.

Historia/bakgrund/framtid

När man talar om husmanskost använder man ett lågtyskt lånord och menar rätter från den gamla goda tiden.

En del av de r ätter som vi kallar husmanskost i dag är säkert mycket gamla men de flesta har troligen kommit till i slutet av 1700 talet och under hela 1800 talet.

Många av rätterna har skapats i Sverige men många rätter har också påverkats utifrån. Det är välkänt att kåldolmarna har sina rötter i Turkiet, våra älskade plättar och pannkakor från Ryssland, sjömansbiffen från det klassiska franska köket, köttfärssåsen från Italien och falukorven från Tyskland.

Turismen och vårt resande har alltså påverkat våra matvanor och vilka rätter vi väljer - till det bättre? Förmodligen ja. Men det skapar också ett problem:

Skall äggakagan, kroppkakorna, kåldolmarna helt försvinna till förmån för pasta, pizza och tacos?

På gastronomi Helsingborgs recept sida hittar du alla klassiska Svenska och Skånska husmanskosträtter. I biblioteket hittar du deras historia.

Som kock måste man ställa sig frågan: i vilken mån är den svenska matkulturen en turistattraktion? Och vad spelar restaurangerna därvidlag för roll?

I en tid när vi privatpersoner har mindre och mindre tid att laga mat är jag övertygad att kockarna och restaurangerna är vårt främsta hopp för vår husmanskost inte skall försvinna och helt förvisas till historietimmarna.

Framtidens husmanskost

Det största hotet mot vår husmanskost är bristen på intresse från svenska folkets sida. Om man aldrig blivit servad äggakaga, kåldolmar stekt sill som barn – hur skall man då kunna längta efter det?

Jag är helt övertygad att om vi börja servera långkoksrätter och andra husmanskosträtter på våra restauranger så kommer vi en dag att kunna njuta av hela djuret, detta är också en förutsättning för att kunna köpa närproducerat.

Gastronomi Helsingborg kommer att jobba med dessa frågor, hjälpa till med recept och öka förståelsen bland kockar och medborgare – Husmanskost är inte bara fantastiskt gott, det är även gourmetmat på högsta nivå.