Ättika är en blandning av ättiksyraoch vatten som används i matlagning Eftersom ättiksyra är konserverande och håller bakterier och mögel borta brukas ättika vid olika sorters inläggningar. Ättika tillverkas idag genom att alkohol får jäsa så ättiksyrabildas. Liksom vinäger, som också innehåller ättiksyra, men tillreds genom jäst vin eller cider kan ättika användas i matlagning för att ge syrlighet, men smaken är skarpare och den måste spädas ut mycket. Ättika framställs genom att man låter etanol jäsa vidare (oxideras) till ättika. Etanolen försvinner allteftersom ättikan bildas. Möjligen kan det finnas spår av alkohol i ättika, men inga större mängder.

Ättika har på svenska ursprungligen använts som beteckning för alla ättiksyrelösningar för livsmedelsändamål, oavsett renhet och ursprung Idag används begreppet nästan enbart om rena blandningar av ättiksyra och vatten. Vad som ursprungligen kallades vinättika går idag under beteckningen vinäger, och samma sak gäller alla smaksatta varianter av ättikor.

Förutom för livsmedelsändamål, används ättika för att avkalka till exempel kaffebryggare, diskmaskiner och vattenkokare, även om detta möjligen kan skada till exempel slangar av vissa material. Ättika kan även användas som luftförbättrare. Genom att hälla den i små kärl och låta dem

stå öppna, kan t ex röklukt begränsas kraftigt i rummet, då ättikan tycks suga till sig odörer.

I Sverige är användning av ättika känd sedan 1600-talet. I Sverige produceras ättika av Stensmölla Kemiska Tekniska Industri, numera Perstorp AB, sedan 1870-talet. 

På 1880-talet registrerar Wilhelm Wendt "Stensmölla Kemiska Tekniska Industri" för att han där ska producera ättiksyra, tjära, träkol,  träsprit m.m. Idén fick han efter en resa till Frankrike där han sett exempel på metoden som framställer ättika från bokved. Efter ytterligare att antal år med resor och studier och efter hjälp med finansiering från sin farbror sätts produktionen äntligen igång.

Sommaren 1884 står sedan Wilhelm Wendt inför sin hittills svåraste uppgift: att övertyga de svenska husmödrarna om att en för dem helt ny produkt, ättiksyra framställd ur trä, är överlägsen spritättika, framställd ur sprit, som, dittills alltid använts i hushållet.

Redan från början säljs ättikan i graderade glasflaskor (vilket de gör än idag!) och blir snabbt en försäljningsframgång, inte minst för att den är billigare och sju till tio gånger drygare än den konkurrerande spritättikan. Dessutom är den både jämnare i smaken och utan de grumlingar som efterhand lätt uppstår i spritättikan. 1888 konstaterar Wilhelm Wendt att hans företag - som numera bytt namn till Skånska Ättikfabriken - kommit igång på riktigt.

Idag är Perstorp en kemiindustri i världsklass och ättikan motsvarar en försvinnande liten del av dagens omsättning, men finns än idag i Perstorp. Det är ju trots allt ur ättikan som dagens Perstorp AB uppstod!